Vägar till sterilisering av instrument och ytor

Ska väggar, handtag eller en tång steriliseras? Vad som ska steriliseras avgör vilken metod som är mest effektiv. Därutöver spelar även kostnad, tidsåtgång och miljöpåverkan in. Vilken steriliseringsmetod passar bäst? Är det enkel handdesinfektion eller bör en avancerad autoklav köpas in?

Torrsterilisator – När värme är effektivast

En torrsterilisator kan liknas med en effektiv ugn. Värmen kan justeras mellan exempelvis 0 och 200 grader och fungerar helt automatiskt för autoklaver. Genom den höga temperaturen dödas mikroorganismer snabbt och effektivt. Dessa finns i flera olika storlekar och de större har ofta flera hyllor där det som ska steriliseras kan placeras. Det finns alltså stora likheter med denna och en varmluftsugn – men här är uppvärmningen snabbare och effektivare. För att inte överhettning ska ske har dessa termostater som skapar säkerhet.

Handdesinfektion – Viktigaste hygienrutinen

Desinfektion av händer är det överlägset viktigaste momentet inom grundläggande rutiner kring hygien inom sjukvård och omvård. Det är via händerna som bakterier och virus sprids allra mest. Både genom att händerna berör ett flertal kontaktytor och att de sedan för vidare bakterier till kroppen efter beröring av läppar, näsa eller mun. Handdesinfektionsmedel finns både i krämer, sprayflaska och servetter.

Ultraljudsbad – För medicinsk och teknisk utrustning

Ultraljudsbad är ett billigt och effektivt sätt att utföra sterilisering på mindre objekt. De minsta modellerna kan köpas för under 1000 kronor. Dessa rymmer däremot inte mer än 0,7 – 0,8 liter. Kan vara smidigt för en tatuerare som vill sterilisera sina verktyg mellan kunderna. Däremot kräver sjukhus ofta betydligt större kapacitet. Det finns även ultraljudsbad med exempelvis 10 liters kapacitet.

Vid större objekt, eller objekt med håligheter, kan istället en autoklav användas. Se kommande rubrik.

Ytdesinfektion – För allmänna lokaler

Ytdesinfektion används för att sterilisera både mindre och större ytor. Det kan exempelvis vara kranar, knappar och handtag som många olika människor rör vid på en arbetsplats. För att minska risken för att bakterier och virus ska spridas bland de anställda, eller kunder och leverantörer, kan dessa ytor steriliseras regelbundet någon gång per dag.

Under coronapandemin anställde flera företag extra städpersonal som regelbundet torkade av ytor för att därmed minimera smittspridning.

Autoklav – För sjukhusinstrument

Sterilisering av sjukhusinstrument sker framförallt med hjälp av en autoklav. De steriliserar effektivt både solida instrument samt de om har ett hålrum. Kortfattat kan processen beskrivas med att en autoklav skapar ett övertryck med vattenånga med en temperatur på 121 grader upp till 134 grader. När detta sker under en specifik tidsperiod kommer luften att evakueras. På detta sätt steriliseras instrumenten. Det finns flera fördelar med att använda en autoklav istället för att sterilisera med desinfektionsmedel.

  • Effektiv över samtliga ytor

Ånga tränger effektivt in överallt och skapar därmed sterilisering över hela objektet. Skulle det istället steriliserats med desinfektionsmedel manuellt är risken att inte exakt hela objektet steriliserats.

  • Effektiv i hålrum

Vilka instrument och objekt som en autoklav kan sterilisera beror på dess modellbeteckning. Det finns de som enbart kan sterilisera solida objekt men även de som kan sterilisera objekt med hålrum. I detta fall skapas ett vakuum som därmed ”drar ut” luften från detta hålrum. Detta är betydligt svårare att sterilisera med desinfektionsmedel.